Målgrupper inom "jourrörelsen".
När någon hör misshandel i hemmet så tänker sig de flesta en kvinna som blir slagen av sin man. Heterosexuella kvinnor är också de som har "lättast" att få hjälp ur sin våldsamma relation i dagens samhälle. Det finns ett hundratal kvinnojourer och skyddade boenden i landet. Är du däremot:
*Homo/bi/hetero -sexuell man som blir slagen av din partner.
*Transperson som blir slagen av din partner
*Hbtq-person som blir utsatt för hedersbrott inom familjen.
*Prostituerad man (och även kvinna) som behöver ta sig ur den destruktiva och farliga livssituationen.
*Ung pojke 13+ som flyr med sin mamma för att komma undan destruktiv hemmiljö.
*Homo/bi -sexuell kvinna som blir slagen av sin flickvän.
Då blir det lite svårare. Det finns få eller inga instanser för ovanstående målgrupper i dag i samhället. Skyddat boende för män existerar inte. Skyddat boende för hbtq-personer finns i mycket liten skala men dessa instanser är inte berättigade att söka socialstyrelsens pengar som är avsatta för våldsutsatta personer i hem, pga att dessa pengar är öronmärkta till "slagna kvinnor". Transpersoner möter stor fobi på jourerna enligt alla uppgifter vi stött på under projektets gång. Även homo och bisexuella kvinnor har svårt att känna sig helt hemma och välkomna på dagens heteronormativa kvinnojourer. Att kvinnojourerna (de flesta) har en åldersgräns för unga pojkar över 13 år, att de inte får följa med in på jourerna för de då är "unga män" är helt emot FNs barnkonvention där 1-2§ säger att alla individer upp till 18 år är barn och ingen av dessa får diskrimineras.
Fler och "öppnare" bättre skyddade boenden behöver få plats på marknaden. Skrivelsen angående våldsoffer-pengar för stöd och skydd måste breddas från enbart heterosexuella kvinnor till våldutsatta i nära relationer.
Alla får ont av att bli slagna i hemmet!
